Att växa upp, bli äldre och mognare innebär så många saker. Jag kan ofta tänka på hur många framsteg man tar för varje år som går. Tänker man inte och reflekterar man inte, så kommer man aldrig riktigt förstå hur stor skillnad det faktiskt är.
Om jag utgår från mig själv och jämför mig själv med kanske fem år sedan, så kan man väl till än början tänka att det inte hänt så mycket. Det är efter gymnasiet. Men tänker jag två gånger så är jag två olika människor, på sätt och vis. Självklart har jag kvar mycket av min personlighet, men jag har verkligen förstått en viktigt sak. Kanske den viktigaste. Utmanar du inte dig själv, så växer du aldrig som människa. Du kommer inte komma framåt, inte lika snabbt i alla fall.

Sätter du inte dig i nya situationer, träffar inte nya människor eller går på den där arbetsintervjun som är svinläskig. Ja, då kommer du inte växa. Du måste sätta dig i nya, jobbiga och läskiga situationer. Det är inte något dåligt att vara nervös. För vid varje nervös situation, ju lättare känns det nästa gång. Som när jag sprang mitt första marathon, jag var livrädd.
Efteråt var min inställning till saker som inte ens hade med träning att göra "men gud, klart jag klarar det, jag kan ju springa ett marathon". Likaså som att gå på det där eventet eller festen som du inte känner så många på. Nästa gång är du lite mer bekväm och kanske till och med stöter på någon som var på förra festen.

Att göra nya saker gör att man lär sig, blir mer säker och starkare inombords. Vissa är bättre på det än andra. För mig har det kommit det sista året. Självklart ska jag höra av mig till den killen, vad har jag att förlora. Om jag blir dissad, då blir jag det, what's the big deal. Eller som att söka ett jobb och gå på intervju, se det som en lärdom, en möjlighet till att lära känna sig själv mer. Veta hur man hanterar sånna situationer, man lär sig av sig själv på något vis.

Mycket handlar om att vara modig och förstå att saker inte är på liv och död. Se det som möjligheter istället. Våga utmana dig själv. Ingen är bekväm eller gillar alla situationer, men man kan ofta få ut något vettigt av det trots allt.
För några år sedan skulle jag aldrig se det nyttiga med att umgås med människor jag inte känner så väl eller göra något som jag aldrig gjort innan. Då tänkte jag mer "men jag gillar ju inte det, varför ska jag då göra det". FÖR DU UTVECKLAS.
Och enligt mig är det just det livet handlar om, att ta sig framåt, utvecklas och lära sig så mycket man bara kan.
Såväl om sig själv, hur andra fungerar, träning, resor, ALLT. Förstå hur mycket saker vi upplever, ser och lär oss. Varje dag. Speciellt om man lär sig hantera livet på bästa sätt. Då blir det som roligast.

See more at my - INSTAGRAM

" Jag tycker du lever drömlivet :) Du går en utbildning du brinner för, har en härlig klass, fantastiska vänner utanför skolan. Likt en underbar, varm familj som du ofta kan umgås och skapa minnen med, din lägenhet är så fin, likt dina fina kläder och din klädstil.

Även om du verkar vara lite fram och tillbaka med fotbollen så har du funnit ett nytt intresse som du brinner för, utvecklas i och är bra på!

________________________________

För det första, jag blir så otroligt glad och stolt över att du beskriver min blogg på så sätt att du blir motiverad, tacksam och driven av den. Jag älskar att få inspirera. Även om det handlar om så ytliga saker som vilka skor jag använder och min bästa skönhetsprodukt till varför man mår så bra av träning och vad jag drömmer om i framtiden.
ALLT är roligt att dela, för det finns alltid någon som inspireras eller känner igen sig.

Däremot är jag inte lika bra på att skriva om när saker känns sämre eller när jag mår dåligt. En av anledningar till detta är för att jag vill behålla en härlig och glad feeling här på bloggen. Inte dela med mig av skit helt enkelt.
En annan anledning för också för att jag känner att jag inte riktigt har rätt till att klaga eller tycka synd om mig själv (även om jag vet att så inte är fallet). Jag har det för bra för att klaga !!! Att må dåligt är ok, men det kan jag hålla för mig själv. Klaga inte, för du är bortskämd och borde må så jävla bra. Sen har jag väl egentligen inget jättebehov av att dela med mig. Men jag tycker samtidigt att jag borde visa att livet har både bra och dåliga sidor. Så att det inte ser ut som att jag svävar på moln, har fantastiska dagar hela tiden, alltid är lycklig osv. Jag gillar att sprida lycka, men vet att man borde visa det motsatta på sociala medier också. För det är lätt att glömma, när det aldrig syns.

Självklart mår jag också sämst, har ångest, gråter, känner mig ensam, inte är nöjd eller lycklig, inte vet vad jag vill, känner mig värdelös, känner mig tjock, tänker att jag aldrig kommer bli kär, känner mig ful, tycker att jag är lat osv. Precis som alla andra.

Att jag har något typ av drömliv är självklart inte sant, visar som sagt nästan bara upp allt bra och härligt här i livet. Men det slår mig väldigt ofta att jag har det otroligt bra. Att jag skriver "tacksam, lycklig, härlig, underbar, tack livet, wow" i nästan varje inlägg, varje dag, året runt - betyder ju att jag har måååååånga bra dagar. Jag älskar att ta vara på livet.
Om det såväl är en AW med kompisar, en familjemiddag eller en dagsfest på sommaren. Jag gillar "vardagslyx" och att hitta på saker. Jag tycker om att ta hand om mig själv, om det såväl är ett träningspass, en kaffe på balkongen eller ett frisörbesök. Småsaker som får mig att må bra. Det är nog en av anledningarna till varför det är jag som ofta drar i saker, föreslår middagar, styr upp resor och andra saker. Jag mår så bra av det. Och vad är viktigare än att må bra?

Att jag har världens bästa familj, med en mamma och pappa som gör allt för mig, det är jag evigt tacksam för. De två är såklart en stor anledning till varför jag har det så bra, varför jag är den jag är och varför mitt liv ser ut som det gör.
Jag hatar och är rädd för att man aldrig kommer kunna ge lika mycket tillbaka. Man känner sig otillräcklig. De har alltid behandlat mig så fruktansvärt bra och ibland är de alldeles fööööör snälla och generösa. Jag vet om det. Jag är bortskämd med att ha så fina föräldrar. Min bror betyder allt och utan honom hade jag inte varit densamma, aldrig har vi bråkat eller varit osams, aldrig.

Mina vänner i både skola och utanför är helt fantastiska. Är evigt tacksam över detta och ser till att hålla dem jag älskar närmst. Jag har absolut kommit till underfund med att vissa vänner är värda att lägga tid på och vissa som inte ger något tillbaka, tar energi eller inte anstränger sig, dem kommer så småningom trilla bort, varken man vill det eller ej. Eller tillslut spelar det ingen roll längre. Jag har lärt mig att prioritera och ge kärlek till alla mina bästa vänner, för man kan ha fler sådana. Jag har tur som fått stöta på så många fina människor, men man måste också ge tillbaka. Vilket jag verkligen jobbar på att alltid göra. Man vore ingenting utan sina vänner. Så det gäller att bevara och ta hand om alla betydelsefulla vänskapsrelationer.

Jag skulle absolut vilja beskriva mig som jordnära, energifull, lycklig, snäll och harmonisk. Jag älskar att det känns som du/ni känner mig så väl, att ni kan pricka in inte bara en, utan fem egenskaper så klockrent. Därför gillar jag min blogg, detta är mitt liv, detta är JAG. Inte bara redigerade bilder, samarbeten och hashtags.

Jag tycker absolut inte du skall jämföra dig med någon annan, jämför dig inte med vad jag gör i livet, hur jag tänker, vilken utbildning jag valt eller hur långt eller kort jag kommit i min karriär. Ta absolut inspiration och motivation. Men man ska aldrig jämföra, vara avundsjuk, önska att man var någon annan osv. Läste en bok häromdagen med ett klockrent citat "Avundsjukan tar dig ingenstans. Inspirationssjukan däremot, den kan ta dig hur långt som helst."
Jag måste definitivt bli bättre på att inspireras och inte jämföra mig, det är så lätt hänt.
Vill egentligen bara säga att mitt liv inte är bättre än någon annans. Jag trivs superbra med allt i min närheten, det är främst för alla relationer jag har. Vore ingenting utan min vänner och min familj. Det är tack vare dem jag gillar mitt liv, är lycklig, göra roliga saker osv. Så ta vara på alla dina nära och kära, gör det som du mår bra av och var inte så hård mot dig själv.

Tack för din kommentar, alla fina ord, en tankeställare och så många frågor att diskutera och förklara.
Ta hand om dig, kram <3

See more at my - INSTAGRAM

Det är så ofta jag har tankar och ibland även åsikter om lite allt möjligt. Men jag är alldeles för privat för att skriva öppet om allt. Därav blir det aldrig några åsikter eller grejer här på bloggen, får liksom inte ut något av det. Däremot vill och tycker jag om att faktiskt ge geninuna tankeställare och påminnelser. Idag vill jag ge er alla en viktig reminder! Något som vi alla behöver höra, även jag <3

Ni får aldrig glömma hur mycket som är fake på sociala medier och inte bara på sociala medier, även i verkligheten.
Fake är ett negativt laddat ord, det behöver inte alltid vara något dåligt. Men vi bör ha i åtanke att allt det vi ser är 100 % äkta. Äkta som i naturligt, oförändrat, inte förfinat osv.
På sociala medier är det ganska, eller till och med väldigt konkret. Filter/effekter, bilden är inte 100 % naturlig. Folk gör sig brunare, bilden blir fake. Folk gör sig smalare (ja, det är vanligare än vad ni tror). Man gör tänder vitare, huden felfri osv. Sånt här vet ni. Men tänker ni verkligen på det när ni börjar jämföra er med allt ni ser. Är ni medvetna om att många av de bilderna ni scrollar förbi, stannar upp och analyserar är "fake". På ett eller annat sätt. Säger inte att alla är det, säger inte att det är fel. Men vill påminna er alla och göra oss alla medvetna om det.

Likaså i verkligheten, glöm inte det. Jag har haft tandställning, jag har gjort lashlift i nästan 2 år och jag har 3D tatuering på mina bryn.
Många gör läppar, botox, spraytan, fransar, naglar, hårförlägning osv. Glöm inte det när du blir avundsjuk på någons bränna, undrar varför hon har så perfekta tänder, jämför ditt hår med någon annans osv. GLÖM INTE DET <3

See more at my - INSTAGRAM